Jag kommer fortfarande ihåg det, jag kan nästan känna det nu. Du ligger brevid, din doft omfamnar mig.. Min arm under kudden, och din varma rygg mot mig. Björk, Possibly maybe. Det var väldigt mycket björk när du va här.. Jag kände i hjärtat, det här är fel. Av nån anledning var det ändå rätt.. Du gav mig glädje, och enorm olycka. Du har förstört och ärrat mitt liv, och tyvärr är du inte ensam. Du vet sanningen, du har till och med bett om ursäkt, ändå sprider du lögnen. Lögner jag fortfarande får stå försvara mig för..

Till den som ser dig, säger jag bara: Spring. Spring för ditt liv.

När du satt mitt knä, kände jag allting. Ditt hår mot min kind, din värme, din lukt. Det konstiga är att jag kommer ihåg din lukt.. jag känner den fortfarande. Min hand gick sakta ner för din rygg, fingertopparna gled sakta och försiktigt. Du var här på riktigt, en stund Angelica.. det var.. hem.