låg i badkaret och lyssnade på albumet du och jag döden. tänker alltid tillbaka till konserten, hur bra allting kändes, hur bra allting lät. ingen inspirerar som du jocke, det är inte många som får mig att vilja vara på scen.

tänker på 400 slag, första låten dom spelade, hur allting kändes i kroppen, den gick rakt in i hjärtat. den döda vinkeln, ljuset, hur han rörde sig när han sjöng, filmen dom visade samtidigt.. åh! när max 500 började, då glömde jag verkligen bort hur dåligt allting kändes, det var bara jag, jocke och cecilia där. oh gosh..

nån som har en tidsmaskin för att gå tillbaks till den låten?